"Man får inte låta studierna komma i vägen för sin skidåkning"
"Man kan ju variera skidåkningen med lite studier också"
/ Skidåkarstudenter på LTU

fredag 18 november 2016

Extrovert Problems - 11 Problem för Extroverta människor

Jag läser nu Organizational Behavior där ett kapitel är om personlighet och personlighetstyper.
Det är mycket snack på internet om "problem för introverta människor" och stackars introverta människor med detta skolsystem att man måste vara aktiv på lektionerna. Det är jobbigt för extroverta människor också kan jag säga. 


Och det var snack om på lektionerna att extroverta har en tendens att vara mer nöjd på jobbet och det blev allmänt sett att det är lättare i livet och på jobbet för extroverta människor.

Men här ska jag ta upp problem för Extroverta människor som jag har haft där några summerar mitt liv ganska bra innan jag insåg att jag måste välja vilka jag bör hänga med. Och vissa är problem idag men som jag har fått acceptera och lära mig att leva med. 


Och det här är och har faktiskt varit väldigt jobbigt! Så detta är väl det lite mörkare än mina vanliga inlägg hehe.
Men sen så är ju detta allmänt i-landsproblem om man jämför med annat såklart. 

 


Men här har jag listat 11 problem med att vara en Extrovert person:

1. Ibland blir du överexalterad över saker men andra säger åt dig att lugna dig.
Jag börjar med den värsta!  Ofta har man fått höra "sshhh" eller "lugn!" när man bara är allmänt taggad. Och det kan hända när det inte ens finns någon anledning att vara tyst?! Ingen sover, man är inte i ett bibliotek utan det är bara mitt på dagen en vanlig dag och kompisen säger "shh". Sådana moodkillers alltså. Det är som en kniv i hhärtat eller i personligheten. Det är verkligen inte acceptabelt och gör man så med mig så kommer vi förmodligen inte bli vänner :P Jag vill ha vänner som får en att blomma ut, som man inte behöver hålla igen för.

2. Folk tror att du skriker men du bara pratar allmänt högt.
Den här går ju lite ihop med den innan. Visst allmänt högt kanske kan vara jobbigt i vissa situationer, men det är lite jobbigt att hålla igen. Också uppväxt med att både mamma och pappa hörs och syns mycket i grupper. I en grupp av människor hör jag direkt när mamma skrattar, hon skrattar mest och högst. Pappa är sydamerikan och är alltid högljudd :P


3. Du är ledig en helg men ingen av dina vänner vill hänga just denna helg.
När då ens mindre extroverta kompisar inte vill hänga, inte ens kolla på film tillsammans, nej de ska kolla på film själva hemma. Ja då tvingas man vara hemma själv :P Det är då jag sätter mig med mina edits iförsej så det är ju bra hehe.

4. Folk tror att man flörtar med andra fast man egentligen bara är social.
Ja det här var ett problem tidigare under gymnasietiden.  Avundsjuka är inte bra.

5. Ibland hoppar det grodor ut ur munnen, och man ångrar sig direkt efter.
Ja ibland så har jag en tendens att prata innan jag tänker, det försöker jag lära mig att hålla tillbaka sedan många många år tillbaka men lyckas ändå ofta säga ogenomtänkta saker. Så ursäkta för det. Önska bara att det var okej att säga "åh nej jag tänkte inte efter nu, jag tar tillbaka det" men det vill många inte acceptera.

6. Folk tror att eftersom du är extrovert så är du aldrig blyg, men så är det inte.
Man kan vara blyg ibland också, så man ska inte ta förgivet "aah men Nicole du kan väl säga de.."

7. När man försöker vara social med strangers men om de inte vill prata blir det awkard..
Ja det har nog blivit en del awkard moments med folk när man bara vill vara trevlig :P

8. Det är irriterande när du själv inte är center of attention.
Ja tycker ju alltid det är kul att vara center of attention, och ibland så kanske man är lite pinsam e

9. Du känner dig pressad att fortsätta konversationen..
Ja man klarar inte av awkard moments alls, så man bara försöker vilt fortsätta konversationen och klarar inte av en sekund av tystnad.

10. Du känner dig orättvist behandlad och folk tar saker för givet pga stereotyper, att du är dryg eller okapabel av djupa konversationer.
Ja alltså visst det blir kanske en del ytliga konversationer till en början med nya människor. Ingen går väl och snackar om djupa saker det första man gör med någon? Varken extroverta eller introverta. Så varför skulle jag då inte kunna vara "djup" för att jag är glad och sprallig? Det kommer väl också efter ett tag när man lärt känna varandra. Drygheten är dock mest stereotyper för att jag är från Stockholm och inte extrovert, men kanske blir värre för att man är båda då haha. Men ja sen har man får höra sedan att "Men shit du var ju inte så dryg fastän du är från Stockholm"... ja skippa stereotyperna nu hörni :P

Och sista,
11. Det är i princip tortyr när andra har på sig hörlurar eller bara sitter med telefonen.
När man pluggar i skolan och alla runt sig sätter på sig hörlurarna. Varje gång kommer en liten panik och sin känsla av tillhörighet försvinner, så dumt att man tar det personligt, de vill ju bara plugg.
Men jag vill så gärna plugga och diskutera och komma fram med lösningar tillsammans. Jag lär mig så bra av att diskutera saker, men inte alla vill det.



Skönt att få detta sagt :)


Inga kommentarer :

Skicka en kommentar